Albert Camus roman Pesten hör givetvis till en av de moderna klassikerna. Boken diskuterar mänskligheten och hur olika människor reagerar i krissituationer. De huvudpersoner som läsaren får följa är inte särskilt utmålade, han är sparsam med hur nära vi får komma dem och det mest nära jag som läsaren känner karaktärerna är i dialogerna. Jag fick i min läsning också associationer till förintelsen; de döda i pesten kremeras under nätterna och de som överlever är mest rädda för att askan skall skada dem, smittades släktingar sätts i karantänläger, döda kroppar förs fram på natten i tåg, pressen skriver vad myndigheterna tillåter dem.
“Medan Rieux lyssnade till glammet som steg från staden, påminde han sig om att denna glädje alltid var hotad. Ty han visste det som den jublande skaran var okkunig om och som man kan läsa om i böcker, nämligen att pestens bacill aldrig vare sig dör eller försvinner, att den i decenier kan slumra i möbler och källare, koffertar, näsdukar och pappersluntor och att den dag måhända skulle komma, då pesten, människorna till olycka och varnagel, ånyo skulle väcka sina råttor och sända dem ut att dö i en lycklig stad.
Det finns alltid risk att ondska drabbar mänskligheten och om den gör det hjälper inga botemedel utom solidariteten, mänskligheten och kärleken, ungefär så läser jag Pesten.
Pesten får 4 av 5 M
MMMM
bockerjustreadthem