Prenumerera på
Inlägg
Kommentarer

Kvinnor skall våga ut till sjöss helt utan sina män!! Vad fantatsiskt! Hur skall det gå?  Kan kvinnor manövrera en båt?! Jo, slå er samman ett par tjejer så att er pojkvänn slipper stå och bita naglarna för att ni ska repa skrovet. Ni kan byta bakrecept, prata om barnen! Oh, vad bra! Vad i helvete! Sånt här gör mig så irriterad. bläbläbläbläbläblä. Kvinnor kan, överåut.

All

Albert Camus roman Pesten hör givetvis till en av de moderna klassikerna. Boken diskuterar mänskligheten och hur olika människor reagerar i krissituationer. De huvudpersoner som läsaren får följa är inte särskilt utmålade, han är sparsam med hur nära vi får komma dem och det mest nära jag som läsaren känner karaktärerna är i dialogerna. Jag fick i min läsning också associationer till förintelsen; de döda i pesten kremeras under nätterna och de som överlever är mest rädda för att askan skall skada dem, smittades släktingar sätts i karantänläger, döda kroppar förs fram på natten i tåg, pressen skriver vad myndigheterna tillåter dem.

Medan Rieux lyssnade till glammet som steg från staden, påminde han sig om att denna glädje alltid var hotad. Ty han visste det som den jublande skaran var okkunig om och som man kan läsa om i böcker, nämligen att pestens bacill aldrig vare sig dör eller försvinner, att den i decenier kan slumra i möbler och källare, koffertar, näsdukar och pappersluntor och att den dag måhända skulle komma, då pesten, människorna till olycka och varnagel, ånyo skulle väcka sina råttor och sända dem ut att dö i en lycklig stad.

Det finns alltid risk att ondska drabbar mänskligheten och om den gör det hjälper inga botemedel utom solidariteten, mänskligheten och kärleken, ungefär så läser jag Pesten.

Pesten får 4 av 5 M

MMMM

Jag tycker det känns lite jobbigt, eller rättare sagt drygt att börja blogga. Den naturliga frågan blir ju då varförjag ens gör det, om det nu är drygt. Det är just därför som jag i mer än ett år varit mycket osäker till att börja blogga igenhade tidigare en hyfsad besökt men som liksom växte ovanför mitt huvud. Men det var tack vare den jag kom att slutföra (dock ej skicka in) ett bokmanus.

Och det är ju positivt. Att skriva regelbundet sätter ju igång kreativitet och reflexioner. När jag var yngre ansåg jag att det mellan intressant litteratur och misär fanns ett likhetstecken (jag vet, såå stuck i den romantiska epoken). Jag tror inte det längre, överhuvudtaget försvinner mycket av det svartvita seendet med åren. Det finns nyanser, eller hur det nu var. Ikväll kommer min första bokrecension!! Woho!

Tvetydigt..?

Att döpa en blogg som huvududsakligen skall handla om läsning till “Böcker - just read them” kan verka tvetydigt, men så tvetydigt är det kanske inte. Att läsa behöver inte innebära att läsa från pärm till pärm och sedan gå vidare till nästa bok. Jag tycker om att prata och skriva om vad jag läser. Det ger mig mer av själva läsningen. Eller oftast i alla fall. Dessutom skall jag inte endast skriva om böcker utan även om annat. Yes, hej förresten, jag kallas för Mary